Ett år senare
Denna natt, denna 17e snart 18 oktober 2013, kände jag helt plötsligt för att skriva ett inlägg på bloggen. Nej det var ju inte igår. För ett år sedan, ganska exakt, landade jag på Landvetter med en ny plan i huvudet. Inget märkvärdigt egentligen, bara en sån där plan som lät ungefär såhär: Jag vill ha ALLT. Nytt nytt nytt!
Hmm no worries mate, svarade Gud i mitt huvud och gav mig en lägenhet. Bara så där.
Vad mer vill du ha för att du ska stanna kvar i Sverige? Ett jobb, jaha! Here you go! Eller nu kanske jag överdrev, har ju faktiskt kämpat mig till det jobbet jag har idag, efter en krävande tid som affärsutvecklare, värdinna, säljare och student på en och samma gång. Nu är jag the boss, precis som jag ville.
Hmm no worries mate, svarade Gud i mitt huvud och gav mig en lägenhet. Bara så där.
Vad mer vill du ha för att du ska stanna kvar i Sverige? Ett jobb, jaha! Here you go! Eller nu kanske jag överdrev, har ju faktiskt kämpat mig till det jobbet jag har idag, efter en krävande tid som affärsutvecklare, värdinna, säljare och student på en och samma gång. Nu är jag the boss, precis som jag ville.
Ett helt år har jag varit hemma i Sverige (reds. anm. Märk väl ordet hemma), utan att känna mig stressad över att jag vill åka bort. Tiden har rullat på så sjukt fort och det händer ju faktiskt roliga saker hela tiden! En knallgrön värld och blommor. Midsommar i Sverige. Sommar i Sverige. Salsa på Liseberg. Nadias, Susannes och Heidis små bebisar. Palla plommon i föräldrarnas trädgård. Drinkar på Tranquilo. Ja för att nämna några saker. Ett helt år sammanhängande har jag inte varit i Sverige på åtta år. Hur det nu är möjligt när jag själv bara är 21 är ju en annan fråga. Höhö ;)
Visst finns det dagar när jag sitter och tittar på bilder från Grekland och önskar att jag vore där. Men jag har i alla fall varit där. Och så sjukt gamalt och antikt som landet är, lär det finnas kvar ett tag till... När det väl är dags för mig att öppna en ny dörr;)
Godnatt Sverige!
Godnatt Sverige!
Blåregn och gardenia
Lesvos, vad är det med den här ön..? Den har kallat hit mig för femtielfte gången ;)
Att komma från snö till 24 grader, grönt gräs och fågelkvitter är underbart! För att inte tala om alla blommor! Nu blommar blåregn i både Molivos och Petras agora. Så sjukt fint! Doften av gardenia, apelsinblomster och jasmin ligger som ett tunnt täcke över hela byn.
Igårkväll var vi uppe vid kyrkan på toppen av klippan för att titta på solnedgången, följt av massa god mat på "Traditional", en restaurang här o Petra där de spelade livemusik.
I förra veckan var vi i Mytilini för shopping. Jag fastnade i "Beauty center" där de säljer smink, parfymer osv, ungefär som Åhléns. Inte för att jag köpte så värst mycket grejer, men jag skulle prompt bli sminkad av de överspacklade tjejerna som jobbar där. Efter typ 45 minuter var jag klar, och kom ut som en dragqueen! Det kändes inte riktigt ok att gå runt på stan mitt på dagen med två centimeter foundation, glittrig lila ögonskugga, grön eyeliner, illrosa läppstift och självklart läppenna. Snyggt. Not! Jag blev tvungen att ta med mig några servetter och springa in i affären mitt emot och tona ner det. Oh well, welcome to Greece ;)
Nu är det dags att äta, killingen i ugnen är klar!!
Blåregn i Petra
Bananpalm utanför Blue Sky
Var var det jag var..?
Nu var det alldeles för länge sen jag skrev igen! Och denna gång när jag skriver är jag varken på ett svettigt och rökigt kontor, på Athens flygplats eller strandsatt i Wien; jag är hemma i Göteborg!
För typ tre veckor sedan lämnade jag mitt andra (eller kanske är det egentligen mitt första) hem och flög till Sweden, via Athen, Köpenhamn och Göteborg. Tredje gången gillt. Kanske.
Säsongen gick sjukt fort, och jag hade det så himla bra! Den stora skillnaden var ju att jag var ensam, och därmed mer tid till filosoferande (och faktiskt fokuserande:) När jag och bästa Jojo jobbade ihop hade vi ju en så bra deal: jag hade mest service, och hon hade mest kontor. Men nu fick jag istället göra det hela själv.
Trots att jag spenderat väldigt mycket tid på den vackraste av öar, Lesvos, finns det alltid nya platser att upptäcka! Till exempel hittade jag Faneromeni- en jättefin strand så långt väster ut man kan komma. Agios Ermoyenis- en helt underbart vacker lagun på södra kusten. Kalo Limani och Ancient Antissa- supermysiga "byar" nere vid havet. Kambos- lååång strand utan människor. Och för att inte glömma Thermí- en av Greklands äldsta utgrävningar, nämligen bosättningar från Bronsåldern!
Och då kan man ju fråga sig vad vi gjort innan, om allt detta var nytt för i år!? Nja du, Lesvos är STOR! Och jag kan med handen på hjärtat säga att jag nog sett mer nu än de som är födda på ön!
Kalo Limani
Hur som haver, blev jag ju tillslut tvungen att packa ner mitt liv i min resväska och åka norrut igen. Väl hemma väntade mamma och pappa på flygplatsen, lika underbart att krama om dem som alltid!!♥
Och vad händer nu då? Inte sitter jag och rullar tummarna i alla fall. En tumrullare är inte jag. Jag har fått ett nytt jobb, inom en helt ny branch, sedan en vecka tillbaka. Eller helt ny kanske den inte är trots allt, men det är en annan historia...
Stay tuned...
:)
Third time lucky
Nej, mitt liv har inte stått still för att bloggen inte levt vidare. Tvärtom, det händer grejer hela tiden! Nu har jag varit här i mitt paradis- Lesvos, i över två månader. Jag älskar mitt jobb. Jag älskar Molivos. Och jag älskar att vara här♥
Nu har jag precis kommit hem efter transfern. Lämnade 44 danskar och hämtade 43 nya. Det ær ju bara før dejligt!
Jag har inte sett ett enda moln på himlen sedan jag kom hit, förens idag! En morgon i Petra kändes som att vara med i någon psykologisk thriller, där alla plötsligt försvinner och ingen vet vart de tog vägen. Allt är stilla och samtdigt full kaos. Det var totalt grått, man kunde inte ens se bergen som omger hela Petra. Luften var tjock och det blåste så det ven i träden. På söndagsmornar är det mässa i kyrkan i byn, och eftersom alla invånare inte orkar gå de 114 trappsegen upp till kyrkan på toppen av klippan, hörs mässan i byn ändå via högtalare som är utsatta. Very cleaver. Men, en dag som denna var det som toppen på moset, jag har aldrig hört något mer skrämmande! Grått, regn som hänger i luften, total tystnad (förutom vinden) och så en röst som kommer från ingenstans i klagoaktig predikande ton.
Det var nästan som i Sagan om ringen, när Gandalf och Sauroman utmanar varandra genom att skicka förbannelser från varsitt berg. Typ så.
När jag kom tillbaka till Molivos öppnade himlen sig och regnet bara vräkte ner. Men efter en 20 minuter slutade det och solen sken igen. Det gjorde att det blev mycket friskare och 10 grader kallare. Och just därför duschade jag just med varmt vatten för första gången. Tänka sig.
Nu ska jag hoppa i säng. Eller hoppa kanske var en överdrift med den stenmadrassen, men jag ska i alla fall lägga mig och sova nu! Jo, jag gillar stenmadrasser, de är praktiska, man sjunker inte in i dem så man slipper svettas. Åt minstånne är det bra för sånna som mig som inte tror på aircondition;)
Kalinichta
♥♥♥
En euforisk helg
Lördagen den 26e maj var en stor dag för mig. Kanske inte bara för mig egentligen, men jag måste ändå säga att för mig var den extra stor;) Det hände två saker som jag verkligen älskar på samma dag! Hammarkullekarnevalen OCH Eurovision!
Dagen började med karnevalståg klockan 12 i ett underbart soligt Hammarkullen. Allt var precis som det skulle vara. Varmt, soligt, knökat, färgglatt och med ett lockande stekos av alla grillar låg som ett täcke över oss.
En väldigt väldigt viktig del i det hela är att hitta en bra plats. Och inte bara en bra plats, utan den ultimata platsen. Och believe it or not, men det gjorde vi!
Vi stod så himla bra att jag till och med fick fjädrar i ögonen av förbi dansade indianer vid något tillfälle.
Först kom Götalejon som vanligt, viftades och snurrades mid sina pinnar. Inte jätteimponerande om jag ska vara ärlig, men det hör till.
Sedan kom Los copihues med sina hundra dansare i olika dräkter. Då var kändes det verkligen som karneval! Så himla bra! Det enda som saknades då var Nadia så klart.. Så allt var inte helt perfekt trots allt..
Sen kom dansgrupp efter dansgrupp. Flera av grupperna dansade Caporales (mina älsklingsfavoriter!), och det var nästan så att jag fällde en tår för det var så bra! De var lika fina i sina sammetsdresser som alltid. Hoppandes, stampandes och skramlandes i sina stövlar med bjällror på! I LOVE it!
Caporales en el Hammarkullen;)
Lördagen fortsatte i samma spår enda till spöktimma. Klockan 21.00 började Melodifestivalen från Baku. När jag hörde Loreens låt första gången visste jag att hon skulle vinna. När hon vann svenska finalen visste jag att hon skulle vinna hela Europa. Och det gjorde hon! Vilken underbar lördag!!!
Loreen- helt euforisk
Sedan kom söndagen och Mors dag, då vi gick ut och firade världens bästa mamma♥
Mamma mamita, la mujer más bonita!
Och imorgon är det tisdag och sista dagen på mitt jobb! Skumt känns det, men jag längtar SÅ till min plats i solen igen! Iklädd pumps, kjol, vit skjorta och scarf blir det ännu en sommar på svettiga charterbussar! Love love love!!!
Mamma mamita, la mujer más bonita!
Och imorgon är det tisdag och sista dagen på mitt jobb! Skumt känns det, men jag längtar SÅ till min plats i solen igen! Iklädd pumps, kjol, vit skjorta och scarf blir det ännu en sommar på svettiga charterbussar! Love love love!!!
Vardagslyx
Imorn är jag ledig och då tänkte jag passa på att lyxa till det på det superfräscha Spat på jobbet! En halvtimmas massage och ytterligare en halvtimmas aniktsbehandling...lovely lovely lovely♥
Jag längtar!
Min ofärdiga bok
Jag undrar vad det beror på att jag sällan lyckas göra klart projekt som jag startar.. Idéer har jag många av, och de kommer nästan utskjutandes som pilar. Men mot vilken måltavla då? Det är då inte lätt att skjuta pilar när man inte har något att sikta på. Eller rättare sagt för många måltavlor att jag inte vet vilken jag ska koncentrera mig på. Ja, jag gillar metaforer.
Jag fick världens bästa idé och började skriva en bok. Jag visste redan slutet till och med. Det där emellan början och slutet (som vissa kallar handlingen) blev så jobbigt att jag la det på hyllan, och nu har jag ingen inspiration mer. Fy vad dumt! I mitt livs bok tar det helomvändningar hela tiden, och jag känner att just nu i skrivande stund kan vad som helst hända vid nästa steg. Ja det är så spännande att jag knappt vill lägga mig! Haha.. Nä skämt å sido, jag behöver ett tecken! I mitt huvud hör jag den där rösten som säger *pliiing, nu är det dags att vända blad*. Precis som i kasettbandssagorna man hade som barn på 90-talet!
Imorgon är jag ledig och då hade jag tänkt börja dagen på Sportlife. Tro det eller ej, men snart är det ju dags att hoppa i bikinin och då kan det vara på tiden att börja förvandla det där ett-packet till ett sex-pack! Till helgen är det salsafest som gäller! Det är något av de sakerna som gör det värt att vara hemma i Sverige. Man kan gå ut och dansa salsa! Man kan även träffa underbara Nadia och Bianca på afternoon tea bara-så-där! Sånt händer inte varje dag i Grekland;)
Nä nu ska jag sluta flumma, lägga mig ner och börja drömma! Och detta vill jag avsluta med några bilder från Grekland i mars, som jag inte haft tid att lägga upp innan! Natti natti!!
Portokalia
Den finaste utsikten, från mitt och Johannas ex-hus
Ihopknödda katter på en duk!
Superhäftigt övergivet hotell i Thermí
Strike a pose...
And so the story continues,
Nu är det dags att vända blad!
Godnatt
♥
Den obligatoriska bussen
Nu sitter jag här igen på Athens flygplats. Vi har blivit riktiga buddy-buddies jag och Venetzelios. Flygplatsen alltså. Jag vet exakt vart jag ska gå. Jag går igenom glasdörren, går till höger, hämtar väskan, går ut till arrivalhallen, svänger vänster och tar hissen upp till departurehallen. Checkar in bagaget till någon dam med alldeles för mycket smink på sig, hittar sedan en plats där jag kan sitta ner och pusta ut eftersom det är så sjukt varmt på denna flygplats jämt. Sedan går jag igenom kontrollen, kollar smink, sniffar parfymer och sedan köper jag choklad. Sedan är det dags att utnyttja den fria internettimmen! Så, här sitter jag nu!
Det roliga med grekiska flygplatser, vart man än är, är den obligatoriska lilla bussen som tar en från flygplatsen till flyget och vice versa. Även om streckan inte är längre än 200 meter, så ska du promt bli körd fram till dörren! Snacka om att jag blev paff imorse när jag fick GÅ till flygplanet! Det tog mig säkert 45 sekunder! Vilken katastrof!
Men men, nu är det dags att lägga ner laptopen och bege mig till kontrollen (där man måste plocka upp laptoppen igen och visa gubben tangentbordet, bara så du inte gömt något där i ofcourse!). Sen kan det pipa hur mycket som helst när man gå igenom själva kontrollen, men då nickar de bara åt en att gå. I like it a lot. Har jag förresten nämnt att jag älskar flygplatser..?
Puss å kram
Final call for miss Helena
Dagar som inte kommer tillbaka
Idag är en sån där dag som började med en (ett? hmm) stor gäsp och slutar med ännu mer gäspande. Ja, att vakna kvart i fem, ja helt korrekt 04.45, är inte mänskligt! Det är fortfarande natt och då ska man lura kroppen att det är dags för frukost. Helt sjukt. Undrar om det hjälper ifall jag röstar vänster nästa gång. De vill väl införa kortare arbetsdagar, mer timmar på dygnet och allt vad det var?
När jag halvsovandes kom fram till Nisseplatsen imorse syntes i alla fall världens vackraste soluppgång. Då är Göteborg inte fy skam. Skam kan man ju förresten tala om när inte autostavningen på datorn funkar längre. Skam att jag blivit så van att den rättar allt åt mig att jag knappt behöver anstränga mig längre. Jag som älskar att skriva, och faktiskt alltid varit en hejare på att stava både på svenska och engelska, börjar bli lat. Inte ser min handstil fin ut längre hellre. Skam skam på torra land, som Björn Rosenström sjunger.
När bussen sådär nio timmar senare skulle rulla mig hemåt igen var solen redan påväg neråt. Gäsp. Halvstängda ögon och kurrande mage. Så slutade dagen. Typ på samma sätt som den började.
Oh well... Nu var det väl dags för mig att sätta punkten här. Dagens slutsats lyder: jag ska i alla fall aldrig bli busschaufför!
När man är här men samtidigt där
♥
Om jag en dag skulle vakna upp och ha själ och kropp samlat på en och samma plats skulle jag bli överlycklig.
Där är där man inte är, här är där man är. Eller..?
Turistvärdinna och turist
De senaste tre veckorna har varit minst sagt busy busy! Först hade vi finbesök enda från Grekland, nämligen av mr AV! Som en sann göteborgare och guide visade jag honom allt vad staden har att erbjuda! Julbord på IKEA, jul på Liseberg, promenader vid fina Lärjån, hemmafest, bio, kasino och ett besök på världens bästa Tranquilo så klart, för att nämna en del!
Tiden gick alldeles för fort... Och när det var dags för honom att åka hem, var det min tur att vara turist, nämligen i vackra Dalarna hos Jojo!! Jag visste ju redan en hel del och kände så gott som alla som bor runt omkring efter två undebara säsonger på Lesvos (kärlek kärlek) och Jojos berättelser. Men att få uppleva allt på riktigt och träffa alla IRL var hur kul som helst! Allt från den världskända offerkällan (där man också kan döpas om man är lyckligt lottad reds. anm.), vikingagravar, röda stugor everywhere, Mora, Vasaloppsmålet och Orsa björnpark! Det sist nämna var hur häftigt som helst! Det är alltså en park där de har massa djur och inte bara björnar. Och som ni alla vet att björnen sover, björnen sover i sitt lugna boooo under vintertid så fick vi inte se någon björn! MEN isbjörnar fick man se skuttandes omkring i snön!!
I söndags kväll kom jag hem igen, för att gå på en hel-dags-kick-off för mitt nya jobb! Väldigt kul var det, och jag är så taggad att börja nu!! Igår, tisdag blev det julklappsjakt och senare under kvällen lagade jag fudge. Den blev ungefär som glasyren på kärleksmums, not very impresive. Jag blev därför mycket arg och gömde den i kylskåpet och åt desto mer pepparkakor så jag skulle bli snäll igen. Idag var en ny dag och julgranen fick sin plats i huset, och ja boys and girls, då var det jul igen!!
Lesvos i Sverige
Olivolja, ouzogodis, honung och marmerlad från Lesvos.
Mammas förkläde från Melbourne i bakgrunden♥
Förra helgen var jag på julmarknad utanför Alingsås, där bland annat min grymma bigsis ställde ut sina fina designkläder! Ponchos, vristvärmare, kappor med mera, av Marias alldeles egna design!
Mittemot var Lesvos! Ja, produkter från Lesvos! Hur härftigt är inte det då!? Helen och Stratos producerar sin egen olivolja i näheten av Pigi som ligger på den östra sidan av ön, och säljer dem här i Sverige! Det kändes som att komma hem när jag såg all olivolja, tvålar, ouzogodis och honung från min ö♥ Så ja, plånboken blev smalare och jag gladare när jag gick ut från huset med en stor påse Lesvos-produkter i handen. Den som vill veta mer kan kolla in det här.
Till något annat, så har jag skrivit kontrakt idag för mitt nya jobb! Wohoo, i januari börjar jag, och så småningom ska jag berätta vad det är.... Så tills dess, stay tuned;)
Strandsatt i Wien, second edition...
Det är inte första, men andra gången jag är strandsatt i Wien. Idag skulle jag och pappa åka hem efter en kanonvecka i Kardista hos framor, shopping i Athen och träff med fastrar, farbröder och kusiner. Åka via Wien är inte kul. För det första hade vi nästan fyra timmar till vårt conecting flight. Det är väl ok. Eller faktsktt var det lite mer än ok just idag, eftersom jag köpte ett jättejättefint armband! *Lycka*
Efter att vi gått igenom passkontrollen fick vi reda på att det var en liten försening. Jag är ju van vid förseningar, om man säger så, men när de uppdaterar gång på gång på gång att det är försenat på grund av att flygpersonalen inte kommit på plats än börjar man bli lite smått trött. Tur är att jag har min laptop=) Dels har jag kollat flyguppdatering innan de hunnit ändra på tavlan hehe och plus att Facebook är alltid en vän i nöden.
En kanonbra bok läser jag också, men den är väldigt sorglig stundvis så jag la ner den i väskan igen. Vill inte sitta här och storgråta.
Förra gången vi blev strandsatta i Wien var det till och med så att vi fick sova över på ett hotell på andra sidan gatan! Wien säger jag bara.. Ja, jag har även spytt en gång på denna omtalade flygplats. Ätit Wiener-schniezel, köpt Wiener-korv, men nu vill jag Wien-departa!
Mer om Greklandsveckan kommer en annan gång. Nu ska jag återgå att äta Mentos!
Adios!
Byebye Sweden, kalimera Ellada!
Nu är jag precis klar med att packa ner mitt liv i en resväska, igen! Men bara för en vecka denna gången! Imornbitti åker jag och pappa till Grekland för att styra upp landet! Nä skämt å sido, vi ska hälsa på världens bästa yiayia! Det ska bli så kul att se henne, det var ju faktiskt snart 2.5 år sen sist..
Så ja, boys and girls, ha det så bra, för det ska vi ha;)
Avslutningsvis kommer några bilder från lördagens teaterföreställning! Jag och mamma var i Alingsås och tittade på Snövit där yngstemoster och storasyster medverkade! Så himla bra!!!
Snövit
Syster hovdam, anonym hovdam och moster hovdamen Matilda
Snövit och prinsen från Sollebrunn
Blyger sjunger om räven
Ett paket på posten
När jag satt här och nästan nästan tyckte synd om mig själv, för brist på annat att göra, damp ett paket ner i brevlådan! Ett paket, till mig! Jag hade i förra veckan beställt smink och tänkte att det måste vara det, men la märke till att adresslappen var handskriven med väldigt fin och ren handstil. Märkligt, tänkte jag, har de nissar som sitter och skriver alla kunders adresser för hand anno 2011!?
Men när jag slet upp paketet fick jag se en bok skymta i den välförslutna förpackningen. En bok? Vad är nu detta, jag har då inte beställt någon bok! Men ur trillade också ett handskrivet brev från världens bästa ex-kollega och vän Jojo!!!
Hur glad jag blev då går inte att beskriva! Glatt började jag skumma igenom boken, och skrattade högt för mig själv och glömde med ens vilken långtråkig dag jag hittills hade haft! Jag måste bara ge ett litet smakprov från en av Johannas rekommenderade sidor:
"Flyg med Vet Hut Airlines
-Säkerhetsbältet knäpper man så här. Spänner så här. Knäpper upp så här.
Ja, men vad tror de? Att man utan dessa instruktioner ska försöka knyta en rosett på bältet? Eller trä ner ändarna i strumpskaften? Eller tro att bältets metalldelar är redskap att öppna vakuumförpackad flygplansmat med?
Om nu alla vet hur ett säkerhetsbälte fungerar finns det däremot annat som bara jag- okej, och kanske du också- tycks ha begripit. Exempelvis hur man beter sih när man kommer in i ett flygplan."
...Sen fortsätter det om hur vissa beter sig ombord. Väldigt rolig, och så sann!!
Tänk vad kul det är med handskrivna brev.. Man blir ju SÅ mycket gladare än när man får ett e-mail! Så, nu ska jag slänga mig på sängen och skratta vidare!
Tack så mycket Jojo!
