Helena

...skulle jag nog flyga ut genom huset med mina osynliga vingar, fråga Gud varför han uppfann Tele2, kasta en blixt på första bästa spårvagn och sen skulle jag slänga huvudet bakåt och skratta högt och ljudligt!
Men det kunde jag ju inte! Nej jag fick helt enkelt nöja mig med en flaska vin och god mat med familjen. Och det var nog det nästbästa knepet för att jag skulle bli av med min ilska idag.

Jo, det var nämligen som så att jag har haft problem med min mobil och kära Tele2 i inte mindre än två månader. Robert på El-giganten lovade mig att detta skulle gå på 20 minuter, men Robert ljög! Två månader senare och det har fortfarande inte fixats! Som en glad liten påminnelse att de fortfarande försöker göra livet surt för mig, fick jag idag ett sms där det stod att de ska dra 1003 kronor! Ja, där rök halva mitt csn! Fly förbannad ringde jag Tele2 och efter mycket om och men löste det sig.. Kanske.. Man vet aldrig med dem!
Sedan sprang jag ut på den lilla rasten som kvarstod (jajamensan, Tele2 har också telefonkö, där man får vänta en halv evighet!) för att köpa någon mat. Lycklig hittade jag en husvagn utanför Saluhallen som sålde mexikansk mat!
Lyckan var gjord. Jag satt i solen och åt min nachostallrik och började sakta lugna ner mig igen. Tills dess att två fiskmåsar gjorde mig sällskap! Och percis, Helenas största skräck ever är just fiskmåsar! Jag fick lite halvtpanik och sprang därifrån och skyndade mig tillbaka till kontoret. Trgg. Men aningen skakad av dessa äckliga djur.

Eftermiddag försvann fort. Vi hade massa att göra ända tills vi gick hem. Och då fortsatte Gud att göra livet surt för mig. Min buss hade tydligen slutat gå! Ja, kul! Inte nog med att jag hade skoskav, jag var tvungen att springa till spårvagnen också!
Som om detta vore nog. Ack nej! Precis när jag tagit första klivet in i spårvagnen längst fram stängde spårvagnschauffören dörrarna och klämde fast mitt ben och min jacka! Där stod jag och tryckte på knappen medan hon startade motorn och stirrade på mig. När hon väl fått upp fanskapet klev jag på och stirrade argt på henne och skrek MEN HERRE GUUD!!!! Och något annat som har med kärring och någon från helvetet att göra.. jaa hmm.. Nåväl, tar blicken från människan som försiktigt säger förlåt, och ser då att spårvagnen är knökad och alla sitter tyst och stirrar på mig!

Ingen plats fick jag att sitta på heller. Jag fick snällt stå upp och trigga upp mig själv på hur himla förbannad jag var medan jag kände svetten börja rinna längs ryggraden...
Mmm vilken underbar dag!!!

Men tack och lov slutade den på ett av de bästa sätten. Mamma hade gjort jättegod mat! Vi firade min och Peters födelsedagar i förskott med presenter och tårta. Och slutligen spelade vi Göteborgsvarvet, vilket jag vann! 
Nu kan jag lyckligt gå och lägga mig och längta tills imorn, för då åker jag ju till El Stockholmo!!
Så, watch out prinsaplutten!