Helena

Nu har jag (och alla nära och kära) efter mycket om och men lärt oss att det den där Helena, hon ska bli nåt som kallas fär kulturturismentrprenör när hon blir stor. Ingen, varken jag eller någon annan, kunde riktigt stava till det eller veta vad det innebar. Förens igår. Sjätte augusti 2009 kom det över mig. Jaa, jag känner mig riktigt som en sådan nu. Poff! Det funkade! Jag tog examen och blev klar med två års intensivplugg med endast två veckors ledigt över jul som enda paus. Och nu står man här. Dagen efter. Fortfarande med sömnbrist. Fortfarande uppe i varmv. Men klar. 

Som min stora och visa syster sa till mig idag; när något har ett slut, börjar samtidigt alltid något nytt. Ya man, hit me with it! Jag vill ha nåt nytt nu!! Och sant är väl det, det är det som är kul med livet, det händer ju saker hela tiden!
Men först..
En liten återblick på gårdagens firande. Tillbaka till Lisch där allting en gång började...

Dagen började (oh du grymma värld) kl 05.15 då Helena steg upp, pigg som en lärka (not!) efter att ha sovit hela fyra timmar. På med make upen, i med mat i magen, klunka kaffe, knapra knäckebröd, och på med klänningen. Hoppade in i bilen och körde vägen upp till Lidköping som jag nästan kan köra utan att titta. (Reds. anm. hon vet var alla fartkameror finns och kan därför köra hur fort som helst, nästan.)
Paparizou dånade ur högtalarna på Röda faran hela vägen genom Trollhättan, ut på schlätta och för att senare parkera utanför skolan två minuter i halv nio. Se parfé. 

Redovisningar, lycka-till-tal, betyg- och examensbevisutdelning, lunch på Strand och sedan fest hos Vickan tills ingen visste vad klockan var längre. Då åkte vi till Thereses stall och sov. Fast i våningsängar, inte i hö. 

Idag vaknade vi upp och sa till oss själva att "fy fan vad vi är bra. Igår studenter, idag Kulturturismentreprenörer." Som den nyponros jag är på morgonen var jag tvungen att också tillägga "och arbetslösa". 
Dagen fortsatte med Scarfmöte på Larssons skafferi. Ah vårt kära Larssons! Där har det spenderats en hel del tid och pengar! Solen sken och 26 grader visade termometern. Sedan var det kramkalas och vi skildes åt för att ge oss iväg på våra olika stigar ut i Sveriges land. 
Mitt första stopp som nyblivien kulturturismentreprenör blev Alingsås och Tacos hos Maria! Mumms!!! Solen sken och då kom jag på att det faktiskt är rätt gött att vara arbetslös just nu!

Grattis allihopa och tack för två roliga år!!